Mio och Aslan

3 dagar kvar...
Den stora dagen närmar sig. Här ska det städas ordentligt och barngrindar håller på att monteras upp. Känns fortfarande inte som att han kommer hem snart. Detta är ju något som inte händer mig! Bara något man kan drömma om på avstånd...
 
Har förresten glömt att presentera mig själv! Det är jag som är Mio:s ägare, men så länge jag bor hemma tillhör han såklart hela familjen. Jag är 19 år, går ut gymnasiet till sommaren och vill plugga till veterinär i framtiden om jag kommer in. Här på bloggen är jag Mios mänskliga mamma. :) Eller, ja, inte bara på bloggen...:P

Just nu känns studenten inte speciellt märkvärdig! Vad är studenten som jag sett fram emot i ett halvår mot att skaffa hund som jag längtat efter hela livet? :P

Frida