Mio och Aslan

Nu ska vi snart ut på dagens långpromenad. Här kommer några fina bilder på Mio. Jag älskar verkligen hans ögon!

Snart är han ett år! Jag kan inte fatta att det hela har gått så snabbt! Jag både saknar det och inte när jag påminns om hur jobbig han var som liten! Snart kommer ju förhoppningsvis Aslan så då blir jag nog påminns om hur jobbiga valpar kan vara! 

 

Tänkte bara skriva lite kort om rasvalet. Jag tror att det var Fanny som hittade rasen först. Den kom in ganska "sent" i bilden, bara ett år innan. När jag var jätteliten ville jag ha en West highland white terrier, sedan var det en cocker spaniel som sedan övergått till större raser som Belgisk vallhund, Briard, Australian Shepherd och favoriten - Vit herdehund. Men så fanns ju allergiproblemet och den enda ras som skulle kunnat fungera var Briarden. Denna var jag lite tveksam till som första hund... det var något som inte kändes klockrent.

 

Så hittade vi rasen Portugisisk vattenhund - som var ganska ful men annars var den väl helt okej... Ju mer jag läste om den, desto mer fastnade jag för den! Jag ville ju ha en medelstor (minst 50 cm) hund, lättlärd och villig att följa med på allt, allergivänlig och helst snygg att titta på. Men man behöver ju inte klippa dem - och då blev de plötsligt mycket sötare! Något år efter att vi hittat rasen, kanske för några månader sedan, började även klippningen smälta in för att tillslut bli riktigt snygg! Rasen hade ju allt jag sökte!

Allergi är ju däremot individuellt och några helt allergifria hundar finns ju inte, men vissa kan vara lättare att ha än andra. Därför var vi iväg och hälsade på olika portugisiska vattenhundar så att pappa fick testa om han tålde dem, men även för att känna efter om det verkligen var rätt ras. Ju fler jag träffade desto mer säker blev jag. Pappa tålde dem också utan problem! 

 

Nu snart ett år senare, några gråa hårstrån rikare, så är jag supernöjd med rasvalet! Visst kan han vara grymt jobbig och superdum, men han ger så mycket glädje och härliga stunder att det väger upp. Jag skulle inte vilja vara utan honom! Dessutom är han ju fortfarande en valp/unghund och alla sådana är väl mer eller mindre jobbiga... Det ska bli spännande att se vad det blir av denna lilla kille när han blir vuxen!