Nu kommer en hel drös med bilder från när vi klippte Mio. Vi använde oss av sax och gjorde provisoriska distanser av frigolit. De var till för att få en jämn längd, kändes lättare än med ögonmåttet.
Sedan var det bara att börja. Det var både spännande och lite sorgligt. Jag älskar ju hans päls så första klippet kändes! Men det växer ju ut igen!
Halvvägs tog vi en paus. Han såg minst sagt lite rolig ut!
Sedan var det bara att fortsätta. Det var lättare än väntat! Men när vi kom till huvudet blev det ju jobbigt igen, ville inte klippa av hans vita tofs!
Men det var bara att ge sig!
Ingen återvändo! De andra tyckte han var väldigt söt. Jag sjävl var dock skeptisk!
Sedan putsade jag lite till på det för att få det jämnare.
Nu, efter några dagar, har jag vant mig. Han är väl ganska söt med kort kofta också! Som en nallebjörn! Och smidigt är det ju!