Här kommer ett långt inlägg om helgens smutsigaste promenad. Vi hade väldigt kul i alla fall! I år är det ett lite intressant fenomen ute i skogen - mängder med mätarlarver! Enligt vad jag har hört är det säkert minst 10 år sedan det var så här mycket sist! När vi går i skogen låter det nästan som att det regnar ute och skogen är påväg att förvandlas till en spökskog. Vissa partier med träd är helt kalätna! Det finns inte ett löv kvar! Tittar man noga sitter det ofta minst en larv per fd. blad.
Mio är väldigt enkel att gå med. Bekväm är han. Numera går han allt som oftast helt lös, känner att jag litar på honom. Han lyssnar bra, går inte långt bort och har noll intresse för vilt. Å andra sidan måste jag gå långt för att han ska gå långt... Det är inget med att hunden går dubbelt så långt som ägaren inte! Lillgammal var det...
Fin utsikt!
Vi passerade även hundgården de stängde för några månader sedan - den har äntligen öppnat igen! Vi gick dock inte in där idag utan fortsatte genom skogen. Mio insisterade på att gå genom kohagen, skogens lerigaste ställe... Men vad gör man inte för att han ska vara glad? Jag skymtade korna på håll, Mio visade inte minsta intresse.
Ännu fler uppätna träd...
Härliga vita tassar...
Efter denna rundan gick vi förbi Sacco och tog med honom ut på en kort promenad. Han orkar inte hänga med på våra långpromenader längre, men inte tänker vi glömma honom för det! Självklart ska även han få hänga med en sväng!
Bästa killarna!
1 kommentar(er)
