Mio och Aslan

Häromdagen var jag, Hanna och hundarna på promenad längs vättern, fast åt Huskvarnahållet till. Vi gick hemifrån oss hela vägen bort till Kroatorpet, riktigt fin promenad! På ett ställe när vi kom till en strand såg vi att ett par släppte sin hund lös, utan att se sig om åt något håll, trots att där både fanns andra hundar (vi, ca 50 meter bort som snart skulle passera), andra människor, cyklar och bilar. Redan då sa jag till Hanna att om den springer fram till oss tar jag båda hundarna så ser hon till att hunden inte kommer fram till oss.

  Självklart fick hunden syn på oss långt innan ägarna och kom mot oss i fyrsprång, precis som vi redan förutspått att den skulle göra. Jag tog båda hundarna, och Hanna motade bort den främmande hunden och ropade till ägarna att kalla in sin hund (de hade först nu märkt att hunden försvunnit). De ropade, och hunden rusade tillbaka till ägarna som återigen satte sig på stranden som om ingenting hade hänt. Vi fick inget förlåt, ingenting. Vissa hundägare alltså, suck. Tycker synd om dem den dag deras hund springer fram till en hund som inte är lika snäll som våra.

Hur som helst, promenaden var verkligen jättevacker, precis som vädret, sommaren har återvänt igen!