Mio och Aslan

Utställning Sollentuna
Idag var vi iväg på säsongens sista inofficiella utställning. Tyvärr blev det inga bilder denna gång... Igår kom det några centimeter snö så det blev en ganska slaskig promenad från tåget till uställningsplatsen. Denna gång hade jag bara badat hans tassar, men det kändes ganska onödigt när jag kom fram med en hund som var allt annat än vit...
 
Vi satte oss vid ringen och väntade på vår tur. Då kom det en med en welsh springer spaniel och satte sig strax bredvid. Då spårade Mio ur helt och låste sig på den hunden. Han ville bara fram dit, låg och pep, gnällde och skakade som ett litet asplöv. Vi flyttade oss nästan direkt men inte släppte han den för det. Tog nog en timme innan han var någolunda normal igen! Det var ju likadant sist vi ställde där, i gruppfinalen hade han en welsh bakom sig. Då försvann all fokus och han kunde inte ens stå! Misstänker att han tänker på Smilla (hans stora ungdomskärlek) så fort han ser en welsh. Det förstör ju lite för oss eftersom att welshen alltid står bakom oss i gruppfinaler! Så för vår del är det värre med en welsh än med en löptik!
 
Tillslut kom vi in, idag var första gången i öppen klass och vi mötte en annan hane. Jag visste redan innan vi gick in hur det skulle gå då den hunden har ett cert och två reserv-cert. Mio hade inte så mycket att sätta emot där. Domaren delade bara ut HP till den som vann klassen så vi fick inte ens det. Det tyckte jag var lite snålt, med tanke på att vi fick ganska bra kritik, men jag brydde mig inte så mycket. De utanför ringen tyckte Mio var finast i alla fall och det betyder nästan mer! 
 
"Maskulin hande med bra uttryck. Välburna öron, bra hals. Nära kvadratisk. Kropp med bra substans, markerat förbröst. Något avfallande kors, aningen välvd rygg. Normala vinklar. Bra päls och färg. Rör sig med ett bra steg. Välvisad!" /Thord Byström
 
Lite kul att för en vecka sedan var han störande lång, nu är han näst intill kvadratisk igen! Dessutom verkar det som att hans vinklar blivit bättre sedan jag flyttade fram tassarna lite mer, istället fick han tillbaka den välvda ryggen som var plan tidigare. I alla fall om man tittar på de senaste utställningarna. 
 
Jag är ändå hyfsat nöjd med dagen, Mio skötte sig som en liten ängel på tåget och det var flera personer som stannade och pratade med oss. Så det blev mycket miljöträning! 
 
Nu har vi kanske en uställning kvar. Har inte riktigt bestämt om vi ska åka på den eller om Mio ska få ta en paus från utställningar. Vi har några dagar till på oss att fundera!