Mio och Aslan

Inte varit ute och gått med Aslan sedan i onsdags då jag numera hoppar på kryckor så fort jag ska gå längre sträckor (dvs utanför huset). Väntar på MR-röntgen av foten på fredag, och hoppas på att så snart som möjligt efter det får reda på hur allvarligt/mindre allvarligt det är med den. På bilden samma rörelse med de båda fötterna.

Vi var på spårkurs i söndags, med förföljelsespår på schemat! Det innebär att hunden ser när spårläggaren börjar gå ut i spåret och tas sedan därifrån. Spårläggaren går sedan ca 100m, stannar och står still 5 min, går 100m, stannar och står still 5 min och går 100m och stannar 5 min (därefter förflytta sig lååångsamt framåt). Hunden släpps på efter ca 15 minuter. Spåret kommer bli färskare och färskare, och på de sista 100 meterna brukar hunden lyfta huvudet och börja gå på luftburen vittring och synen. När den får syn på spårläggaren börjar denne springa så hunden får jaga efter, väl framme hos spårläggaren får den rikligt med belöning. Plättlätt ;) 

Vi hade dessutom turen att vädret var alldeles underbart, nästan sommarvärme och blå himmel! Spårläggaren Fanny glassade i solen innan pumin Lussan kom och jagade ifatt mig och min påse med korv ;)

Aslan är inte överdrivet intresserad av människor, men människa + fläskfilé gick an! Han brydde sig inte om "legorna" där spårläggaren stannat, och gick upp och började gå på luftburen doft och syn rätt tidigt. Tror han tyckte det var helt okej kul, speciellt när man får jaga efter någon! 

Efter kursen stannade jag och en till kvar och tränade lite rally (hon är rallyinstruktör på klubben också). Aslan fick massor med beröm, hon tyckte att han var en hund med jättestor potential!!! Minst lika bra som Mio till och med (men det vet jag inte om jag tror på, även om hon känner Mio rätt väl). Hon säger att han har massor med energi och massor med arbetslust, han vill göra rätt och han vill göra snabbt, men kan ha lite svårt att fatta direkt så han blir lätt förvirrad. Därför behöver han tydliga ramar och framförallt att jag är lugn och strukturerad. När hon påpekade det insåg jag när vi testade lite övningar och hon såg på att jag ofta stressade i övningarna, gick för snabbt fram, gjorde för stora rörelser, gud vet vad! Det är med andra ord inte Aslan som är omöjlig, det är jag som måste bli tydligare! När vi (jag) tog det lite lugnare och försökte bli tydligare gick det mycket bättre direkt!!!

 

Vi har mest tränat inne de senaste dagarna. Blir lite basic stå vid sidan, sitt, ligg, sitt fint, pang, tass, nos, stå, frys, tandvisning, snurra, dansa, vänta, är du blyg, fotgående, you name it! Även börjat med "framför", något Aslan tidigare haft väldigt svårt för men efter att vi fick hjälp efter spårkursen har det gått mycket bättre!

/Fanny