Mio och Aslan

Som student är det inte alla som har råd med en egen bil. I princip så skulle jag inte använda en bil speciellt mycket, kanske 1-2 ggr/vecka. Men ibland känns saknaden efter en bil extra stor... T.ex. när det är ruggigt kallt ute och man måste vänta på bussar, byten osv. Tanken slog mig idag - känns det verkligen värt att lägga två timmars restid (1 timme dit och en timme hem) för att få träna agility två timmar? Med bil hade resan dit och hem tagit totalt 20 minuter (10 minuter dit, 10 minuter hem). Då hade det känts annorlunda! Men med bussen börjar det ta emot... Nästa vecka är sista gången. Men det kommer att finnas agilitykurser till vintern också, men då i ett ridhus på andra sidan stan. Dit tar man sig inte ens utan bil. Så vi får troligen lägga ner agilityn under x antal månader tills utesesongen börjar igen, och det känns inte så kul nu när vi har börjat göra framsteg! 

Det skulle även vara en frihet att kunna anmäla till vilka tävlingar man ville utan att behöva välja bort många pga. att det inte går att ta sig dit kommunalt eller för att det tar alldeles för lång tid. Eller att kunna anmäla sig långt innan sista anmälningsdag och inte sitta som jag ofta gör nu och väntar in i det sista för att få klartecken att jag har någon att åka med. Det skulle vara så skönt att kunna klara sig själv och inte alltid vara beroende av andra... 

 

Men det är dyrt med bil! Det är en utgift jag helst väntar så länge som möjligt med. Men ibland känns det verkligen som att den tiden jag skulle spara faktiskt är värt dem pengarna!