Mio och Aslan

Utställning i Mantorp!
Idag har jag och Aslan varit på inofficiell utställning i Mantorp, mellan Mjölby och Linköping. Jag var uppe och badade Aslan sent igår kväll. Köpte även en ny kam igår i hopp om att lättare kunna reda ut hans päls, men pyttsan! Sämre kam får man ju leta efter. Visst, den fungerar, men till Aslans tjocka päls ger den inte jättemycket. 
Hur som helst, vi hade startnummer 322 och efter en lång väntan fick vi komma in i ringen runt 12.30. Har nog aldrig varit med om maken! Aslan brukar skärpa sig när det gäller, men idag var jag supernervös, och han var nog allmänt uttråkad. Springa kunde han väl någorlunda OK, men stå, det visste han inte hur man gjorde! Antingen skulle han sitta, eller nosa runt, eller göra allt utom att stå snyggt. Att ställa honom så han stod rätt var ju bara att glömma. Varken leversnittar eller falukorv gick hem inne i ringen (bara utanför).
 
Domare var Annika Ulltveit-Moe. Såhär löd kritiken:
 
"Stor hane. Mycket bra nosparti. Tillräcklig bredd i skallen. Lång i ryggen tar han ut ur de rätta proportioner. Bra benstomme men skulle ha mycket mer massa. Vrider ut framtassarna. Starkt lår. Väl mycket ringlad svans. Han är för mycket klippt, men har en välskött ullig päls. Rör sig med ett bra sidosteg. Faller lite ut ur rastypen."
 
De andra som också var där och insatta i rasen höll inte med om att han var så lång i ryggen. Jag vet dessutom själv att han kan vara kvadratisk eller se ut som en tax, helt beroende på hur han står. Idag kände han för att vara en tax utan möjlighet till förändring genom benflytt.
 
Inget HP blev det idag, men jag är lika glad ändå. Bra miljöträning, och bra utställningsträning! Han fick trots allt många bra kommentarer (inte bara av domaren utan av många andra som var på plats och tittade), och han stod helt stilla på tandvisningen, trots att domaren tittade både länge och noga. Det är jag riktigt stolt över! Han sprang även helt okej, trots att folk i princip satt en decimeter från där man skulle springa. Det kan jag tycka är lite dåligt. Lite space borde man ju ändå kunna få vid ringen. Utställningen var inomhus så fanns inte hur mycket plats som helst, men ändå! 
Sedan är Aslan ingen utställningshund utan en arbetshund. Huvudet är viktigare än utseendet! 

Jag har bestämt mig för att inte åka på den officiella utställningen i Lidköping som jag planerat. Han har för kort päls i koftan, och behöver - precis som domaren sa - lägga på sig mer massa. Det vet jag mycket väl om själv också. Att åka 2.5-3 timmar enkel väg och betala många hundralappar för att få ungefär samma resultat som idag känns onödigt. Dagens domare är väl insatt i rasen, så det känns inte növändigt. Ska vänta något år till innan vi ger oss ut på officiell utställning, så vi hinner pälsa på oss och muskla till oss lite först ;)
 Bild från några dagar tidigare.

Kommande helg väntar tvådagars dragtävling. Ska bli jätteroligt! 
/En trött Fanny och en ännu tröttare Aslan