Nu är vi hemma igen efter lite semester på västkusten. Här hemma kommer jag ofta på mig själv med att hålla utkik efter Sacco. Vi brukar ju mötas på promenaderna då och då. Så kommer verkligheten ifatt mig... men det känns så verkligt, som att han ska vara där runt hörnet. Så som det alltid har varit. Ibland är verkligheten svår att ta in... Han är saknad!
0 kommentar(er)
