Mio och Aslan

Något jag lagt märke till de senaste veckorna är att Aslan har mognat väldigt mycket.

 

- Vi har varit ute en del vändor på stan, där folk har velat komma fram och hälsa. Tidigare har det ju alltid hetat "jag nosar lite sedan är det bra", men nu de senaste dagarna har han börjat gå fram frivilligt, nosa, stå kvar och låta sig bli klappad, oavsett ålder på personen! Han har till och med delat ut pussar till totala främlingar!

 

- Han har inte velat jaga varenda fågel han ser, nu vill han jaga knappt hälften!

 

- Han drar betydligt mindre i kopplet, när det bara är han och jag som går brukar han inte dra annars heller, men går man flera tillsammans brukar det vara värre, men nu går han riktigt bra på familjens gemensamma promenader!

- Hundmöten har efter könsmognaden varit jättejobbiga. Aslan har skällt pipigt (inte som att han är arg, snarare frustrerad över att inte få komma fram och nosa), och dragit/kastat sig mot den andra hunden. Vi har fått gå ut flera meter från vägbanan/ ut i skogskanten när vi skulle passera en annan hund. Varken godis, leksak eller träning fungerade ett tag. Nu kan jag kasta ut lite godis i gräset åt honom och säga "sök" och han tittar inte ens åt den andra hunden. Vi kan passera gåendes när jag håller en godis i handen och han har fokus på mig. Vi kan gå förbi utan godis, och han tittar på hunden och drar liite, men skäller inte och kastar sig inte mot den andra hunden. 

 

Så enormt STOLT över min lille kille! För bara några månader sedan kändes han helt hopplös, men nu känns det som att vi kan nå hur långt som helst! Har fortfarande mycket att jobba på när det kommer till biten att vara lös, men han är ju bara snart 15 månader, vi har gott om tid på oss! Något jag skulle vilja säga till mitt gamla jag (för sådär 4-5 månader sedan) är att det KOMMER gå över! Okej, jag visste själv att det bara var en period, man visste att det bara var en övergående fas, men där och då är det inte alltid så lätt att se.

Aslan är bäst! 

/Fanny, stolt matte