Mio och Aslan

Framsteg!!!
Något jag lagt märke till de senaste veckorna är att Aslan har mognat väldigt mycket.
 
- Vi har varit ute en del vändor på stan, där folk har velat komma fram och hälsa. Tidigare har det ju alltid hetat "jag nosar lite sedan är det bra", men nu de senaste dagarna har han börjat gå fram frivilligt, nosa, stå kvar och låta sig bli klappad, oavsett ålder på personen! Han har till och med delat ut pussar till totala främlingar!
 
- Han har inte velat jaga varenda fågel han ser, nu vill han jaga knappt hälften!
 
- Han drar betydligt mindre i kopplet, när det bara är han och jag som går brukar han inte dra annars heller, men går man flera tillsammans brukar det vara värre, men nu går han riktigt bra på familjens gemensamma promenader!
 
- Hundmöten har efter könsmognaden varit jättejobbiga. Aslan har skällt pipigt (inte som att han är arg, snarare frustrerad över att inte få komma fram och nosa), och dragit/kastat sig mot den andra hunden. Vi har fått gå ut flera meter från vägbanan/ ut i skogskanten när vi skulle passera en annan hund. Varken godis, leksak eller träning fungerade ett tag. Nu kan jag kasta ut lite godis i gräset åt honom och säga "sök" och han tittar inte ens åt den andra hunden. Vi kan passera gåendes när jag håller en godis i handen och han har fokus på mig. Vi kan gå förbi utan godis, och han tittar på hunden och drar liite, men skäller inte och kastar sig inte mot den andra hunden. 
 
Så enormt STOLT över min lille kille! För bara några månader sedan kändes han helt hopplös, men nu känns det som att vi kan nå hur långt som helst! Har fortfarande mycket att jobba på när det kommer till biten att vara lös, men han är ju bara snart 15 månader, vi har gott om tid på oss! Något jag skulle vilja säga till mitt gamla jag (för sådär 4-5 månader sedan) är att det KOMMER gå över! Okej, jag visste själv att det bara var en period, man visste att det bara var en övergående fas, men där och då är det inte alltid så lätt att se.
 
Aslan är bäst! 

/Fanny, stolt matte
Höftledsröntgen!!!!
Igår var jag, mamma och pappa och röntgade Aslan uppe i Söderköping!
 
Då de bara har röntgentider på morgonen och vi inte är särskilt morgonpigga (tar ca 3h att åka) åkte vi upp redan kvällen innan, på måndagskvällen. Vi hade lyckats hitta ETT hundvänligt boende i HELA SÖDERKÖPING! Dålig stil, borde vara tillåtet hos alla, ett rum kan de väl ändå undanhålla! 

Hur som helst, vi bodde på Slussen --> http://www.visitostergotland.se/sv/soderkoping/products/143206/Slussens-Rumsuthyrning-i-Soderkoping/ SUPERMYSIGT ställe, jättefint boende med det välkända glasscafét Smultronstället vägg i vägg och Göta kanal precis intill, kan det bli bättre? De som hyrde ut var supertrevliga och vårt rum hur mysigt som helst med TV, toa, dusch och flera sängar, kan verkligen rekommendera detta boende för både hundmänniskor och icke hundmänniskor! 5 av 5 stjärnor!

Utanför grinden till boendet med Smultronstället (glasscafét) till höger i bild och Göta kanal på vänster sida


Vi gick och köpte pizza inne vid ett torg. Aslan passade på att provsmaka den fontänliknande prydnaden.


Aslan vet vem han ska tigga mat av!

Den mysiga innergården!


Så på tisdag morgon klockan 08 var det dags för röntgen! Aslan vägdes först (21kg, dvs ingen ändring i vikt ännu, han har stått still i månader), sedan sövdes han. Var intressant att se hur han blev allt tröttare och tröttare men försökte kämpa emot innan han till slut slumrade till. 
Röntgen gick fort (vi kom igång lite innan 08 med sedering, man bör räkna med att röntgen allt som allt tar ca 1h), och jag fick stå bakom en skärm och se på. Klockan var nog inte mer än 08.30 när vi var klara.
Jag fotade röntgenbilderna på höfterna, men missade fota på armbågarna. Här en bild på höfterna!

Artrokliniken i Söderköping hör till de billigaste i landet när det kommer till röntgen. Dessutom är de specialiserade på leder,skelett och liknande och röntgar ca 500 hundar om året. Väldigt erfarna och profsiga!!! Vid röntgen är det viktigt att hunden inte sederas för mycket, eftersom musklerna då kan bli för slappa och resultatet missvisande. Samma sak kan hända om hunden inte ligger rätt. Därför kändes det tryggt och bra att låta en väldigt erfaren och rutinerad veterinär utföra röntgen. De får 6 av 5 stjärnor, minst!

HD och ED-röntgen gick tillsammans på ca 1400 kronor. 

När Aslan vaknade upp var han ganska vinglig, trött och vimsig, svansföringen var inte hög! 
Så bar det av hemåt, Aslan somnade som en stock i bilen och sov nästan hela vägen hem.

Jag hade trott att det skulle bli en lång väntan på resultatet, men redan onsdag morgon fanns resultatet ute på hunddata. HD: A och ED: ua (0) , vilket även veterinären gissat på!!!! Glad hund och ännu gladare matte!!! 

Nu ska här firas stort, och framöver väntar minst en agilitykurs!!! 

/Fanny


Spöken
Mio började lite smått att skälla på saker när vi var ute för kanske en månad sedan. Detta ökade sedan långsamt med säkert. Tillslut skällde han på allt möjligt - hundar, människor med konstiga kläder, cyklar, bilar, människor som kom ut från bilar, snögubbar - ja, det kändes som att ALLT var läskigt! Han som aldrig skällt på något tidigare var plötsligt helt förändrad! Det blev bara värre och värre, framförallt när det var mörkt ute. Så här höll det på. Till för ca en vecka sedan - då slutade han med det! Nu har han bara skällt någon enstaka gång på en vecka och är nästan sitt vanliga, härliga jag igen! Känns som det är någon form av trotsålder han har kommit in i. Nästan som spökåldern när han var liten. Ibland blir man inte helt klok på honom! Men det var skönt att det bara var något tillfälligt och att det gick över på en natt!
Bra kontakt med matte! 
Fånga godis! Detta är något Mio tycker är superkul!
Vad väntar du på matte?
Detta är en typisk Mio-min. Så här brukar han ofta göra när jag lagt fram en godis och sagt åt honom att vänta. Eller vänta på maten. Han börjar med att titta på godisen och sedan höjder han blicken långsamt (han vet att han ska titta på mig för att få den). Det är bara det att han slutar inte vinkla upp huvudet så tillslut sitter han typ och tittar upp i taket. Det ser så himla kul ut!
Skägget växer som ogräs!