Mio och Aslan

Livet med portugisisk vattenhund

Framsteg!!!

Publicerad 2015-07-31 23:40:56 i 3. Vardag med Mio och Aslan, 9. Unghundstiden, Aslan,

Något jag lagt märke till de senaste veckorna är att Aslan har mognat väldigt mycket.
 
- Vi har varit ute en del vändor på stan, där folk har velat komma fram och hälsa. Tidigare har det ju alltid hetat "jag nosar lite sedan är det bra", men nu de senaste dagarna har han börjat gå fram frivilligt, nosa, stå kvar och låta sig bli klappad, oavsett ålder på personen! Han har till och med delat ut pussar till totala främlingar!
 
- Han har inte velat jaga varenda fågel han ser, nu vill han jaga knappt hälften!
 
- Han drar betydligt mindre i kopplet, när det bara är han och jag som går brukar han inte dra annars heller, men går man flera tillsammans brukar det vara värre, men nu går han riktigt bra på familjens gemensamma promenader!
 
- Hundmöten har efter könsmognaden varit jättejobbiga. Aslan har skällt pipigt (inte som att han är arg, snarare frustrerad över att inte få komma fram och nosa), och dragit/kastat sig mot den andra hunden. Vi har fått gå ut flera meter från vägbanan/ ut i skogskanten när vi skulle passera en annan hund. Varken godis, leksak eller träning fungerade ett tag. Nu kan jag kasta ut lite godis i gräset åt honom och säga "sök" och han tittar inte ens åt den andra hunden. Vi kan passera gåendes när jag håller en godis i handen och han har fokus på mig. Vi kan gå förbi utan godis, och han tittar på hunden och drar liite, men skäller inte och kastar sig inte mot den andra hunden. 
 
Så enormt STOLT över min lille kille! För bara några månader sedan kändes han helt hopplös, men nu känns det som att vi kan nå hur långt som helst! Har fortfarande mycket att jobba på när det kommer till biten att vara lös, men han är ju bara snart 15 månader, vi har gott om tid på oss! Något jag skulle vilja säga till mitt gamla jag (för sådär 4-5 månader sedan) är att det KOMMER gå över! Okej, jag visste själv att det bara var en period, man visste att det bara var en övergående fas, men där och då är det inte alltid så lätt att se.
 
Aslan är bäst! 

/Fanny, stolt matte

Höftledsröntgen!!!!

Publicerad 2015-05-13 21:12:00 i 3. Vardag med Mio och Aslan, 9. Unghundstiden, Aslan, Bildbomber,

Igår var jag, mamma och pappa och röntgade Aslan uppe i Söderköping!
 
Då de bara har röntgentider på morgonen och vi inte är särskilt morgonpigga (tar ca 3h att åka) åkte vi upp redan kvällen innan, på måndagskvällen. Vi hade lyckats hitta ETT hundvänligt boende i HELA SÖDERKÖPING! Dålig stil, borde vara tillåtet hos alla, ett rum kan de väl ändå undanhålla! 

Hur som helst, vi bodde på Slussen --> http://www.visitostergotland.se/sv/soderkoping/products/143206/Slussens-Rumsuthyrning-i-Soderkoping/ SUPERMYSIGT ställe, jättefint boende med det välkända glasscafét Smultronstället vägg i vägg och Göta kanal precis intill, kan det bli bättre? De som hyrde ut var supertrevliga och vårt rum hur mysigt som helst med TV, toa, dusch och flera sängar, kan verkligen rekommendera detta boende för både hundmänniskor och icke hundmänniskor! 5 av 5 stjärnor!

Utanför grinden till boendet med Smultronstället (glasscafét) till höger i bild och Göta kanal på vänster sida


Vi gick och köpte pizza inne vid ett torg. Aslan passade på att provsmaka den fontänliknande prydnaden.


Aslan vet vem han ska tigga mat av!

Den mysiga innergården!


Så på tisdag morgon klockan 08 var det dags för röntgen! Aslan vägdes först (21kg, dvs ingen ändring i vikt ännu, han har stått still i månader), sedan sövdes han. Var intressant att se hur han blev allt tröttare och tröttare men försökte kämpa emot innan han till slut slumrade till. 
Röntgen gick fort (vi kom igång lite innan 08 med sedering, man bör räkna med att röntgen allt som allt tar ca 1h), och jag fick stå bakom en skärm och se på. Klockan var nog inte mer än 08.30 när vi var klara.
Jag fotade röntgenbilderna på höfterna, men missade fota på armbågarna. Här en bild på höfterna!

Artrokliniken i Söderköping hör till de billigaste i landet när det kommer till röntgen. Dessutom är de specialiserade på leder,skelett och liknande och röntgar ca 500 hundar om året. Väldigt erfarna och profsiga!!! Vid röntgen är det viktigt att hunden inte sederas för mycket, eftersom musklerna då kan bli för slappa och resultatet missvisande. Samma sak kan hända om hunden inte ligger rätt. Därför kändes det tryggt och bra att låta en väldigt erfaren och rutinerad veterinär utföra röntgen. De får 6 av 5 stjärnor, minst!

HD och ED-röntgen gick tillsammans på ca 1400 kronor. 

När Aslan vaknade upp var han ganska vinglig, trött och vimsig, svansföringen var inte hög! 
Så bar det av hemåt, Aslan somnade som en stock i bilen och sov nästan hela vägen hem.

Jag hade trott att det skulle bli en lång väntan på resultatet, men redan onsdag morgon fanns resultatet ute på hunddata. HD: A och ED: ua (0) , vilket även veterinären gissat på!!!! Glad hund och ännu gladare matte!!! 

Nu ska här firas stort, och framöver väntar minst en agilitykurs!!! 

/Fanny


Spöken

Publicerad 2015-02-01 10:41:00 i 3. Vardag med Mio och Aslan, 9. Unghundstiden, Promenader,

Mio började lite smått att skälla på saker när vi var ute för kanske en månad sedan. Detta ökade sedan långsamt med säkert. Tillslut skällde han på allt möjligt - hundar, människor med konstiga kläder, cyklar, bilar, människor som kom ut från bilar, snögubbar - ja, det kändes som att ALLT var läskigt! Han som aldrig skällt på något tidigare var plötsligt helt förändrad! Det blev bara värre och värre, framförallt när det var mörkt ute. Så här höll det på. Till för ca en vecka sedan - då slutade han med det! Nu har han bara skällt någon enstaka gång på en vecka och är nästan sitt vanliga, härliga jag igen! Känns som det är någon form av trotsålder han har kommit in i. Nästan som spökåldern när han var liten. Ibland blir man inte helt klok på honom! Men det var skönt att det bara var något tillfälligt och att det gick över på en natt!
Bra kontakt med matte! 
Fånga godis! Detta är något Mio tycker är superkul!
Vad väntar du på matte?
Detta är en typisk Mio-min. Så här brukar han ofta göra när jag lagt fram en godis och sagt åt honom att vänta. Eller vänta på maten. Han börjar med att titta på godisen och sedan höjder han blicken långsamt (han vet att han ska titta på mig för att få den). Det är bara det att han slutar inte vinkla upp huvudet så tillslut sitter han typ och tittar upp i taket. Det ser så himla kul ut!
Skägget växer som ogräs!
 

Aslan 8 månader!

Publicerad 2014-10-31 23:11:56 i 3. Vardag med Mio och Aslan, 9. Unghundstiden, Aslan,

På måndag blir Aslan hela 8 månader. Ska försöka komma ihåg att ta en månadsbild då, för en gångs skull ;) Har i alla fall mätt och vägt honom idag. 54 cm i mankhöjd och 21 kg. Med tanke på hans ålder kommer han antagligen växa ytterligare lite till på höjden, så kanske blir en riktigt stor kille! Liten är som sagt inte så liten längre ;)
/Fanny

Kärlek...

Publicerad 2014-10-17 08:39:00 i 3. Vardag med Mio och Aslan, 9. Unghundstiden,

Mio är olyckligt kär i områdets snyggaste tjej. Jag märker mycket väl var hon har gått då Mio drar som en galning och nosar så mycket det bara går! Ser han henne på avstånd så skriker han! Tror tyvärr detta är ett ganska dåligt raggningssätt så det rekommenderas inte. Men han är ju en ganska liten kille fortfarande och han har mycket kvar att lära när det gäller att uppvakta tjejer. Jag är lite mindre glad, det är inte så bekvämt att gå med en hund som drar som en idiot! Men snart är nog allt som vanligt igen! (Om inte Mio blir kär i någon annan vill säga...)
 
Just nu tittar Mio inte så här glatt på mig. Han tittar knappt på mig alls!
 
 

Premiär i utställningsringen!

Publicerad 2014-09-26 12:48:03 i 3. Vardag med Mio och Aslan, 4. Utställningar och tävlingar, 9. Unghundstiden, Aslan,

I söndags var jag, Aslan, mamma och pappa på inofficiell utställning i Skillingaryd! Det var Aslans första och även sista för ett tag framöver.
 
Vi hade startnummer 18 så vi var på plats redan vid halv tio (bedömningen startade tio). Vilket senare visade sig var rätt onödigt (men vi var inte förvånade). De 20 hundarna som var beräknade att bedömas varje timme visade sig vara 10 hundar i timmen. Med andra ord tog det nästan två och en halv timme från det att vi checkade in tills vi blev bedömda. Vädret var inte det bästa, småregnigt, dimmigt och kallt, usch och fy! 
 
Den första timmen satt vi på våra små tygstolar, eller ja, Aslan låg i min tygstol den bortskämda ungen, medan jag fick stå ;) Fram tills borsten kom fram, då flydde Aslan in i sin tygbur.
 
 
Som tur var träffade vi på vår kompis Bruno och hans familj, som hade ett tält där även vi fick plats. Aslan och Bruno älskade varandra, kul!

Så var det äntligen vår tur i ringen. Aslan skötte sig utomordentligt för att knappt ha övat (vi började träna på att springa och stå på fredagen innan utställningen). Han hälsade snällt på domaren och att kolla tänderna var inga problem. 
Och det gick bra!!! 
HP och BIR, vilket innebar att vi fick vänta i ytterligare ett par timmar innan vi var klara.

Tiden släpade sig fram, och vi var lite lagom trötta, blöta och frusna. Fine Bruno åkte ut mot sin syster, och åkte därför hem. Jag och Aslan flyttade in i klubbstugan undertiden vi väntade.
 
Så tillslut var det BIS-final! Vid det här laget hade Aslan tröttnat på att vänta, springa och stå snyggt, men det gick jättebra ändå! Vi slutade BIS-4!!! :D
kritiken löd såhär:
"6.5 månader gammal hanvalp. Bra bett med stora vita fina tänder. Väl utfyllt nosparti. Fina vackra ögon som harmonierar med pälsfärg. Välansatt hals. Väl tillbakalagd skuldra. Något rak överarm. Önskar något högre hull. Pälskvalité under utveckling. Välvinklad, välmusklad, goa ben och tassar. Rör sig med tillräcklig bredd bak, något löst fram. Välvisad." HP, BIR och BIG-4

Så det blev en väldigt lyckad dag till slut! Hade inte ens förväntat mig ett HP så blev glatt överraskad. Min duktiga kille!!! 
 
(Och förlåt för bilderna där man inte ser så mycket, zoomen är sönder på kameran, och jag har bråttom just nu så inte hunnit redigera dem, men det får duga) ;)
 
/Fanny

Tonåring...?

Publicerad 2014-09-12 16:47:38 i 3. Vardag med Mio och Aslan, 9. Unghundstiden,

Känner inte riktigt igen Mio just nu. Han som brukar vara jätteduktig och lyssna direkt lyssnar nu först på fjärde, femte eller till och med sjätte gången. Dessutom så går han med nosen klistrad mot marken. Så nu får jag börja jobba mer med att vara riktigt rolig när vi är ute. Linan har också kommit fram igen då det är mer folk, hundar och cyklister ute i skogen.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Uppsala!

Publicerad 2014-09-10 19:49:55 i 3. Vardag med Mio och Aslan, 9. Unghundstiden,

Nu var det ett tag sedan det var några uppdateringar om Mio, jag har haft lite ont om tid... Jag hämtade honom i helgen och tog tåget till Uppsala. Första delen av resan gick utmärkt, jag märkte knappt att han var med!
Byte i Norrköping.
 
Menvidbytet blev det lite trassligt då vi hamnade på fel vagn (såklart en djurfri dessutom). Vi fick sitta mellan kupeerna, inte jättepoppis enligt Mio, men när jag också satt på golvet gick det bra.
I stockholm sprang vi till rätt vagn i hopp om att det skulle bli bättre. Det visade sig vara en minimal kupe med endast 8 platser (två 4:a bord). Vid mitt bord hade jag en hund bredvid och tre mittemot! Något pluggande blev det inte tal om... 
 
Här i Uppsala har det varit både väldigt bra och väldigt jobbigt... Han är väldigt duktig på nästan alla bitar - utom en av de viktigaste - ensamheten! Det är något han aldrig haft problem med tidigare... Första dagarna tänkte jag lämna honom, men när jag gick utanför dörren började han skälla. Ihållande. Första gången nästan 30 minuter innan jag gav upp (gick in när han var tyst någon sekund). Så jag fick helt enkelt hoppa över mina lektioner och träna ensamhet istället. Gå ut och in, lyssna utanför, försöka att inte bry mig. Jag tror att jag själv är det största problemet. Jag är nervös och det känner han garanterat av. Men Nu senaste dagarna har jag kunnat lämna honom utan att han skällt, har stått 20 minuter utanför utan att höra något. Skönt då jag har obligatoriska moment... Jag hoppas innerligt att detta bara är tillfälligt, annars kommer det bli väldigt krångligt...

I övrigt har han varit snäll, så det är väl bara att han ska få vänja sig lite. Åter till plugget!
 

Långpromenader och lösspringande hundar

Publicerad 2014-09-05 10:54:52 i 3. Vardag med Mio och Aslan, 9. Unghundstiden, Aslan, Promenader,

Häromdagen var jag, Hanna och hundarna på promenad längs vättern, fast åt Huskvarnahållet till. Vi gick hemifrån oss hela vägen bort till Kroatorpet, riktigt fin promenad! På ett ställe när vi kom till en strand såg vi att ett par släppte sin hund lös, utan att se sig om åt något håll, trots att där både fanns andra hundar (vi, ca 50 meter bort som snart skulle passera), andra människor, cyklar och bilar. Redan då sa jag till Hanna att om den springer fram till oss tar jag båda hundarna så ser hon till att hunden inte kommer fram till oss.
  Självklart fick hunden syn på oss långt innan ägarna och kom mot oss i fyrsprång, precis som vi redan förutspått att den skulle göra. Jag tog båda hundarna, och Hanna motade bort den främmande hunden och ropade till ägarna att kalla in sin hund (de hade först nu märkt att hunden försvunnit). De ropade, och hunden rusade tillbaka till ägarna som återigen satte sig på stranden som om ingenting hade hänt. Vi fick inget förlåt, ingenting. Vissa hundägare alltså, suck. Tycker synd om dem den dag deras hund springer fram till en hund som inte är lika snäll som våra.

Hur som helst, promenaden var verkligen jättevacker, precis som vädret, sommaren har återvänt igen! 

 
 
Personligen släpper jag aldrig varken Mio eller Aslan lösa om jag inte är på inhägnat område som är tomt från folk och fordon. De gånger jag faktiskt släpper dem lösa utanför en inhägnad har Aslan alltid lina på sig som jag kan kliva på. Mio får gå lös, honom litar jag på och han kommer på inkallning direkt. Detta sker dock enbart ute i skogen när vi går utanför stigarna och slipper möta folk.

/Fanny

Aslan och bollen!

Publicerad 2014-08-28 21:52:00 i 3. Vardag med Mio och Aslan, 6. Filmer, 9. Unghundstiden, Aslan,

Aslan är påväg in i spökåldern, något jag märkt tydligt på sistone. Ena sekunden är han jätterädd för bilar, nästa är det inga problem. Så helt plötsligt är han rädd för cyklar och människor, sedan - inga problem. Helt plötsligt kan en papperskorg vi varje dag passerar på promenaden vara jätteläskig.
 
Senast i raden av läskigheter var en fotbolll vi lekt med hos mormor och morfar. Den glömdes bort någon minut och blev liggandes i hörnet av den instängslade delen av trädgården. När Aslan återigen fick upp ögonen för den var den plötsligt läskig. Det småboffades på den och han vågade inte riktigt gå nära. TIllslut vågade han sig närmare, och nääärmare, och nääääärmare. Sedan - BAAAAM! Portisryck!!! Min lille knäppiskille <3

 
 
 
 
/Fanny

Aslan sitter fint... eller gör han verkligen det?

Publicerad 2014-08-26 10:38:17 i 3. Vardag med Mio och Aslan, 5. Träning, 6. Filmer, 9. Unghundstiden, Aslan,

 
Igår var vi ute och filmade lite till sex-månadersfilmen (även om vi är en vecka tidiga). Hoppas på att kunna klippa ihop en film inom kort, håll utkik!
 
Sitt fint har vi egentligen aldrig testat innan, så vi bestämde oss för att träna lite på det. Det gick väl.... sådär... Men Aslan bjöd på många skratt, och godis det fick han ändå så han var säkert väldigt nöjd ;)
 
/Fanny

Röntgen och resultat!

Publicerad 2014-08-13 23:04:00 i 3. Vardag med Mio och Aslan, 6. Filmer, 9. Unghundstiden,

Igår åkte jag och Mio hem från Uppsala där vi varit i nästan en vecka (berättar senare varför). På hemvägen åkte vi via Söderköping - det var äntligen dax att röntga Mio! Jag har hört lite blandade historier från HD-röntgen där man får fel resultat för att hunden ligger fel, så jag kände att ska jag göra det kan jag lika gärna åka till någon som verkligen vet vad den gör! Annars kommer jag alltid att undra om ett dåligt resultat hade kunnat bli bättre hos någon annan... Men vi håller tummarna för att det ser bra ut! Vi hade hört att Söderköpings djurklinik är en av dem bästa (Krister Julinder).
Vi åkte från Uppsala runt halv 8 och var framme fyra timmar senare. Då var det ändå någon timme kvar till vår tid, precis som planerat. Men vi fick komma in direkt då de redan var klara med det som skulle göras! Så det gick väldigt fort. På nolltid var han sövd och redan inne på röntgen. Jag valde att ta både ED och HD när jag ändå var där, kostnadskillnaden var ändå väldigt liten (Dessutom var det mycket billigare än på många andra ställen!). De var jättetrevliga där och nu hoppas jag bara på ett positivt resultat. Båda hans föräldrar har HD A så jag hoppas att det ser bra ut även om man aldrig kan vara säker. Trött kille efteråt...
Mio var ganska groggy efteråt och sov större delen av hemresan. Vi passade även på att passera hans uppfödare Therese Rehn. Det är lite komiskt att hon bara har sett hans "ovanliga" sidor, antingen helt knäpp som bara skriker eller halvt sovande... Men vi hade en trevlig stund ändå. 
 
Vad vi hade väntat var att resultatet skulle komma ut tidigast på torsdag kväll, men nu var SKK riktigt snabba! Ett dygn efter röntgen låg resultatet ute på SKK! Imponerande! 
 
Mio har HD B och ED ua (0)!
Underbart! Nu så kan vi träna agility och cykla utan att oroa oss! Detta är ju ändå något jag har varit lite smått orolig för även om jag har hoppats på att det skulle vara bra. Lättnad!
 

Utställning i Jönköping

Publicerad 2014-05-01 22:25:00 i 3. Vardag med Mio och Aslan, 4. Utställningar och tävlingar, 9. Unghundstiden,

Idag var det dags för June hundklubbs inofficiella utställning. Vi var där tidigt och höll på att frysa halvt ihäl då det var svinkallt! Vad hände med värmen som var för någon dag sedan? Ena dagen för varmt, nästa för kallt. Som tur var så hade Moa och Mollys ägare ett tält som vi fick sitta i. Tiden gick även mycket fortare med trevligt sällskap!

Mio fick använda sin bur mycket mer idag. Till en början lite missnöjd, men han vande sig. Det var mycket bekvämare för oss och säkert även för honom! Han var även duktig med Moa och Molly, trots att Moa var i början av löpet kunde han uppföra sig och till och med leka lite med henne!

 
Vi räknade med att komma in i ringen efter ca 1,5 timme. Dock dröjde det... Vi köpte i alla fall ett nytt utställningskoppel av Mios bror Vincents ägare, ni hittar dem här: http://ranklevenshund.se/index.html
Jag är supernöjd med det! Mycket enklare att hantera och sitter uppe mycket bättre! Dessutom ser det ju snyggare ut. 

Efter närmare 3 timmar kom vi äntligen in i ringen! Idag var Mio på topp! Han sprang som en kung och stod stilla som en staty! Jag var riktigt imponerad över honom!
Sedan kom även Moa in för att tävla om BIR. 
Idag var det Mios tur att vinna BIR:et. Lite roligt att se hur det kan variera från dag till dag. Även Moa gjorde en mycket bra insats idag!

Mios kritik:
"1 årig hane i utmärkt storlek och proportion. Korrekt huvud och nosparti. Mycket bra nostryffel och ögon. Mycket bra vinklad fram. Utmärkt pälskvalitet. Stark rygg. Goda vinklar bak. Utmärkt benstomme. Rör sig bra från alla håll. Trevlig hande med framtiden runt hörnet!" /Rebecca Johansson
Sedan blev det till att vänta. Vår fortsättningskurs började vid fyra och jag hade inte ens sett det som ett problem innan. Det brukar inte dra ut så mycket på tiden. Men denna gången hade jag fel. Tiden gick och det blev aldrig gruppfinaler. Vi frågade ansvariga som sa ca femton minuter, men det blev snarare det tredubbla. Tillslut så kände jag att det var inte värt att missa kursen utan jag åkte vidare utan hund. Kom dit en halvtimme sent men fick i alla fall med mig det mesta! Men visst var det en konstig känsla att vara där utan hund!

Mio fick stanna kvar på utställningen med min stand-in handler Fanny. Det blev nog lite spännande då hon aldrig har ställt honom tidigare, inte ens som träning! Nu blev det skarpt läge direkt! 
Det var 9 hundar i gruppfinalen, Fanny och Mio lyckades placera sig tvåa! Helt fantastiskt och ett av Mios bästa resultat hittills! Jag är enormt stolt över lillkillen som orkade med hela dagen trots långa väntetider!
 

Paco

Publicerad 2014-04-29 23:32:54 i 3. Vardag med Mio och Aslan, 9. Unghundstiden, Kompisar,

I måndags hälsade Mios halvbror Paco på en kort sväng. Jag tittade lite på Paco när han var liten men han var för tidig för min del (4 månader äldre än Mio), men charmig var han allt! Detta är en riktigt härlig kille! Jätteglad och busig! Dessutom söt så man kunde äta upp honom! 
Jag har hela tiden varit ganska övertygad om att han och Mio skulle ha jättekul ihop och busa massor, men där fick jag fel! Mio tjurade och ville inte alls leka med honom. Dum och jättetråkig var han tyckte jag. Det har gått så snabbt! Vad hände med den där trevliga killen som älskade alla och ville leka med alla han mötte? Suck! Mio fick istället sitta inne och pipa som en liten fågel. Vi andra stannade ute med Paco, han var ju mycket trevligare! 
 
 

Portisträff!

Publicerad 2014-04-27 21:37:27 i 3. Vardag med Mio och Aslan, 9. Unghundstiden, Bildbomber, Bus och lek!, Kompisar,

Idag var det dags för en portisträff igen! Denna gång var vi vid vår sommarstuga. Vi började med en promenad så hundarna fick bekanta sig lite med varandra. Idag var det 6 tycken hundar med tillhörande hussar och mattar, 4 av hundarna var med för första gången.
Självklart blev det gruppfoton.
Sedan blev det bus!
Som ni ser så ville Nellie också vara med! Men hon blev nog lite förvånad över att det var 6 stycken Mio istället för bara en som det brukade vara!
En hel balja med vatten fanns det till törstiga och badsugna hundar. Max hade tjockaste tungan. Detta var vattnet före bus och lek...
...och detta efteråt. Mio var nog den enda som inte gick i frivilligt...portugisisk badkruka?
Sötnosen Max har redan hunnit bli 7 månader och är snart ifatt Mio!
Max och Moa (tiken Mio ställdes mot igår)
Mio på språng! Han var ganska duktig idag! Det var först efter fikapausen han blev lite för kär i en av tjejerna. Men innan dess kunde han leka lite! Tyvärr gruffade han och brorsan lite så där fick vi ha ett extra öga. För det mesta gick det bra, men ibland blev det lite spännt mellan dem. Jag var ganska förvånad då Mio aldrig varit sur på någon annan hund tidigare. Jag hoppas på att det var en engångsförteelse!
Mio tittar på när Moa och Molly (hans kärlek) busar.
Ännu en härlig bild på portisbusar!
Fina Molly (det fanns två Molly idag) som var den enda krulliga på träffen.
Bilderna är tagna av Max ägare, Moa och Mollys ägare (alla de häftiga närbilderna) och några få av Fanny.

Vi hade en härlig dag med mycket bus, god rabarberpaj och fint väder!
 
 
 
 

Tidig morgon

Publicerad 2014-04-25 18:58:00 i 3. Vardag med Mio och Aslan, 9. Unghundstiden, Promenader,

För Mio blev det en tuff morgon. Han som helst sover hela förmiddagen blev utstläpad på 2,5 timmars morgonpromenad. Så det kan bli! Tyvärr var det inte någon jättefin promenad utan mycket bilväg och bostadsområden, men efter dagen är vi 11 checkpoints rikare! Snart är vi halvvägs, just nu ligger vi på topp 20 av de 520 som är med och tävlar här! 
Mio är jätteduktig! Han drar ytterst sällan i kopplet längre och går vid min vänstra sida nästan hela tiden. Inget krångel alls! Underbart! Han kan gå med släpande koppel likadant. I skogen går han bara någon meter ifrån, viker vi av från stigen går han helst efter så jag får bana väg åt kungen. (Eller latmasken om man vill se det så...) 

Resten av dagen har varit ganska lugn, vi har tränat lite men ska nog ta ett rallypass innan det blir bad! Imorgon är det nämligen dags för nästa utställning!
 
 

Skäll först och tänk sedan...

Publicerad 2014-04-24 14:44:00 i 3. Vardag med Mio och Aslan, 9. Unghundstiden,

Det finns ju ett ordspråk som säger ungefär "tänk först och tala sedan". Mio har vänt på detta. Enligt honom är det "Skäll först och tänk sedan". Han har en del vakt i sig även om det har minskat, men han får sina ryck ibland. Att han vaktar i trädgården/vid dörren och säger till att någon kommer tycker jag är ok även om han kan släppa det snabbare. Men ibland får han lite ryck. Oftast är det för att han ligger och halvsover, t.ex. när vi äter. Om någon reser sig eller något plötsligt händer kan han flyga upp och idiotskälla för att varna. Så fort han sedan upptäcker att "oj, det var ju bara matte" eller vem det nu var så blir han tyst, viftar på svansen och lägger sig igen. Så ibland kan man få en lättare hjärtattack när han flyger upp! Det känns verkligen som att han bara skäller "bara för att något händer" och tänker efteråt då han kommer fram till att "det var ju inget farligt".
 
 
Typisk Mio i trädgården när han hör något ljud. Tidigare skällde han på det mesta men nu lyssnar han ofta först. Nu har han hört något och sprungit ut och ställt sig på gräsmattan.
Sedan tittar han på mig - hörde du det matte?
För att sedan lyssna igen. I detta faller var det mamma som kom hem på garagebacken. Detta talade Mio om så det hördes - men han väntade i alla fall tills han var säker på att någon kom innan han skällde!
 
 
 

Härlig eftermiddag i skogen!

Publicerad 2014-04-23 22:15:47 i 3. Vardag med Mio och Aslan, 9. Unghundstiden, Promenader,

Efter en fullspäckad dag på jobbet tog jag med mig Mio ut för att ta några checkpoints till. Efter närmare 3 timmar i skogen hade vi hittat ytterligare 11 checkpoints! Nu är vi uppe i 30 av 99.
Det var helt underbart väder och mängder med vitsippor. Mio skötte sig toppen nästan hela tiden. En liten stund var han väldigt fokuserad på att nosa, men resten av tiden hade han fokus på mig och lyssnade näst intill perfekt. En hare sprang över stigen ca 15 meter framför oss, Mio såg den inte men jag tänkte se om han reagerade på spåret efter den. Han visade inget intresse över huvud taget. För min del är det jättebra att han saknar viltintresse! Vi passerade även ett skjutområde där det hördes mängder med skott på ganska nära avstånd. Mio tittade på mig någon gång kanske men brydde sig egentligen inte om det. Det enda mindre bra han gjorde var att han skällde på en mycket läskig barnvagn vi mötte i skogen...
 
Lite svårt att se, men på bilden under har Mio nästan sitt busleende! Han drar upp överläppen och "ler" stort - då får man passa sig för då är han på sitt absolut busigaste humör! Har tyvärr inte lyckats fånga detta på bild ännu...
Vi tog även en liten paus vid en fin utsiktsplats. Mio håller koll på mig som vanligt, annars går man kanske miste om något gott!
 
 

Fullt upp!

Publicerad 2014-04-22 10:49:00 i 3. Vardag med Mio och Aslan, 9. Unghundstiden, Bada och simma, Kompisar, Promenader,

Så här såg det ut en kort stund igår. Jag skulle lägga mig och vila i solen en stund, Mio tolkade det annorlunda...
 
Dagen började med en långpromenad på ett helt nytt ställe där vi tog några hitta ut kontroller till. Nu är vi uppe i 16/99. Mio badade även i vättern! Han kastade sig ut vid där en bäck mynnade ut och det var nog lite djupare än han väntat. Men ingen skada skedd - han hoppade tillbaka med. 
 
Efter det var vi en kort sväng hos wippi. Mio var jätteglad men kunde ändå ligga helt lugn inne! Jag är imponerad!  
 
 
Därefter var vi i sommarstugan och hans schäferkompis bestämde sig för att hälsa på. De leker jättebra ihop! Vi grävde även upp vår lilla plastpool. Mio var i och inspekterade.
På kvällen tränade vi rally, nu 5-65-6 skyltar på rad! Det går frammåt! Men lite seg var han allt... sedan sov han som en stock! Kan ju säga att han inte var så pigg på att gå ut i morse! 
 

Vilka är Mio och Aslan?

------------***Ev. valpplaner under 2017 *** ------------ Bloggen handlar om våra portugisiska vattenhundar Mio och Aslan och deras liv. Aslan bor i Jönköping med matte Fanny medan Mio bor i Uppsala med matte Frida och lever livet som hund till en veterinärstudent. Mio är en träningsglad, härlig kille med fyra tassar på jorden. Aslan är en tonåring fylld av glädje och energi som helst skulle leka all sin vakna tid om han fick. Det blir många, långa skogspromenader, mycket träning, tävlingar i många grenar och lite annat smått och gott. Detta visar vi främst genom en mängd härliga bilder!

Senaste inläggen om Mio och Aslan

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela

Follow on Bloglovin Djur & husdjur bloggar TopBlog.se - Sveriges största bloggar Hundar Nöjen
Toppblogg.se bloggar skor på nätet Besökstoppen Husdjur
Billigt-Webbhotell.info