Att säga att Aslan är rumsren är lite att ta i. Han var så duktig ett tag och det hände inga olyckor. Men vi har väl slappnat av lite väl mycket. Idag kissade han inne trots att det var öppet ut, men det var väl regnet som fick honom att vända. Filten dög väl lika bra... Härom dagen kissade han i sin bädd fast han precis varit ute (anm. stämmer inte, han kissade innan han kom ut). och så var det den gången på mattan veckan innan...Så det gäller att hålla ett litet extra öga på honom! Vi får ju inte glömma att han inte är så gammal ännu!
Texten ovan är skriven av Frida, men matte tänker lägga in ett ord också. Olyckorna är sällan Aslans fel.
1. Alla i familjen vet mycket väl att Aslan inte går ut frivilligt när det regnar, då måste man följa med honom ut (vilket ingen gjorde vid det här tillfället som jag förstått det, jag var inte vaken när det hände).
2. Aslan kan inte lämnas obevakad i ett rum om han inte varit ute någorlunda nyligen. Så det hela hänger delvis även på oss tvåbeningar. Jag är väl medveten om detta, så när jag har honom sker det inga olyckor (med undantag för olyckan på kusten, men då hade han inte varit ute på länge så återigen var det framförallt mitt fel).
Det största problemet är att Aslan säger till, men inte på rätt sätt. Ofta sätter han sig bara vid altandörren och tittar, men säger inte ett ljud. Märker man inte att han sitter där finns risken att han kissar inne istället. Därför har jag nu börjat träna in att plinga på en klocka med Aslan. När han börjat fatta det ska jag försöka få honom att koppla plingljudet till dörröppning. Får se om jag kan lyckas, för i så fall kanske jag kan hänga en klocka vid dörren.
/Fanny
1 kommentar(er)
