Mio och Aslan

Idag fick jag äntligen svar om foten. För att fatta det hela kort har jag ett blåmärke på språngbenet i foten (blåmärke på skelettet låter kanske konstigt men så är det) till följd av en/flera av stukningarna. Antagligen har svullnad/blod pga detta legat och tryckt på senan i kombination med mycket belastning under lång tid vilket gjort att en irritation/inflammation skapats. Detta trodde läkaren var anledningen till att jag även har ont ovanpå foten/ner mot stortån.

Som tur var är ingen sena skadad/av, vilket är väldigt positivt! Slipper gips och operation, vilket var huvudsaken! Däremot får jag varken springa, hoppa, dansa eller gå några långa promenader förrän slutet av juli/början av augusti (när vi åker till Ramsvik ungefär). Fram tills dess ska jag ha kryckor så fort jag går längre sträckor och ta det väldigt lugnt med foten. Har varken gymmat eller gått promenader på snart två veckor, och tån/foten har blivit betydligt bättre, så läkaren sa att det var viktigt att jag fortsatte ta det lugnt så att foten inte blev sämre igen. Gymma fick jag dock göra, happy happy! Några lugna, korta promenader med Aslan kan också börjas med i den mån jag känner att foten klarar av det. Ska börja gå hos sjukgymnast framöver för att träna upp rörligheten i foten igen, hoppas på att komma igång med det snart!

 

Hur som helst, de senaste två dagarna har jag och Frida varit ute med hundarna och tränat tillsammans med en kompis (som b.l.a. är rallyinstruktör på klubben) och hennes hundar. Aslan var jätteduktig båda dagarna! Första dagen blev det rally och träna på att vara lös (ja ni läste rätt, Aslan fick vara lös på plan!) och det gick över förväntan med alltihop!!! Idag när vi var ute blev det lite rally, men även passivitetsträning, tandvisning, platsliggning (som Mio skötte utmärkt och för Aslans del gick det åt skogen) och budföring! Aslan tyckte att budföringen var jätterolig, han älskar ju att springa! 

Vädret har varit GULD de senaste dagarna, men värmen har varit delvis jobbig, framförallt för stackars värmekänsliga Aslan. Här vilas det i skuggan.
Jag har något vi verkligen måste kämpa med och det är att Aslan inte gillar att bli klappad av andra människor. Känner han dem är det okej, men annars drar han sig undan, för hans del räcker det att man nosat så är det bra sedan. Han har inte det där närhetsbehovet, han trivs bra som det är ändå. Det måste vi jobba på!

 

Vi ska förhoppningsvis på utställning i Hjo på söndag. Får se hur det går, med tanke på att jag inte bör springa (min fot gör rätt ont nu eftersom det blivit en del gående idag mellan olika planer, trots att jag haft kängor). Frida ska tävla på klubben då, men hade hon tur skulle de bli klara så hon hann ut till Hjo innan det är Aslans tur (han är ut som nummer 64 av 66 hundar), ska försöka muta henne att vara handler åt Aslan. Får se hur det går, vi hoppas på det bästa!

/Fanny